DÉJÀ VU, NÅGON?


30 januari, 2017 11:44


 

Folkligt, festligt, fullsatt på Sommelierernas dag 2.

Folkligt, festligt, fullsatt på Sommelierernas dag.

Det är nu drygt 20 år sedan världen gick ut i en bojkott mot allt franskt, efter det att den nytillträdde, republikanske presidenten Jacques Chirac genomfört kärnvapensprängningar på Muruoaatollen, trots massiva, globala protester.
Det drabbade bland annat vinexporten hårt och märktes inte minst i Systembolagets statistik, där försäljningen av franska viner sjönk som en sten.
Någon annan därute som drar en parallell just nu?

Nåväl, det som skiljer nu från då, är att 16 delstaters attourney general (ungefär justitiekansler) fördömer den nytillträdde, republikanske presidentens beslut om inreseförbud för människor från sju länder. Och om inte fler fördömanden, protester och demonstrationer kommer inom kort, ska jag äta upp en hatt.

Här är listan över de 16 delstaterna:

  • Kalifornien
  • Oregon
  • Washington
  • New York
  • Connecticut
  • Massachusetts
  • Vermont
  • Maine
  • Pennsylvania
  • Hawaii
  • Virginia
  • New Mexico
  • Iowa
  • Maryland
  • Illinois
  • District of Columbia (huvudstaden Washington)

Den som stannar upp en sekund och analyserar listan, ser att den upptar alla delstater med vinproduktion värd namnet, samt delstaterna med de mest välrenommerade universiteten i USA.

Kan det finnas ett samband? Värt att fundera över, innan vi börjar bojkotta viner från Kalifornien, Oregon, Washington och New York.

En annan déjà vu var helgens evenemang med det missvisande namnet ”Sommelierernas dag” (eftersom spektaklet vuxit och numera upptar två hela dagar i Göteborg).
Med 70 utställare och ett oräkneligt antal viner – och öl, det ska inte glömmas! – drabbades man som besökare av den alldeles alldeles underbara åkomman ”överflödets förbannelse”.

Bestämde mig för att inleda med ett rieslingvarv och bara det tog ett par timmar.
Inte minst för att jag fick ett långt pit stop hos Johannes Leitz, som hällde i glaset och utbildade mig på samma gång. Leitz håller till i Rheingau och gick igenom sin berömda sydsluttning från öst till väst, med de läckra Grosses Gewächs-bergen Rottland, Roseneck, Kaisersteinfels och Schlossberg.

Jag var ju bara tvungen att fråga om Johannes var orolig för den globala uppvärmningen – detta eftersom jag ett par dagar tidigare druckit lunch med Léon Femfert från Nittardi i Chianto Classico, som fruktade att kvalitetsbegreppet ”sydsluttning” snart är passé i södra Europa. Många producenter i Toscana söker sig nu längre bort från de varmaste och soligaste lägena, berättade han.

Men Johannes Leitz närapå ursäktade sig när han svarade: ”Det kan låta paradoxalt, men vi älskar den globala uppvärmningen. Förr fick vi klä oss varmt, när vi skulle ut i oktoberkylan och skörda druvor, som knappt nått tillräckligt mognad. Numera kan vi skörda i T-shirt i september – och få druvor med högre koncentration och sockerhalt. Det kan vi göra bättre vin av.”
Lite märkligt, med tanke på att Rheingau bara ligger ett halvt snäpp norr om Champagne – och där är man bekymrad på riktigt.





BAROLO ALLTID VÄRT EN MÄSSA – NU I GÖTEBORG


26 januari, 2017 16:29


Det är inte ofta Göteborg föräras besök av ett helt gäng vinproducenter från ett exklusivt vindistrikt. Slikt brukar vara förbehållet Kungl. Hufvudstaden.

Men nästa onsdag (8 februari) inträffar det. Det resande vinsällskapet Barolo&Friends korkar upp provningsflaskor i Chalmerska Huset på Södra Hamngatan 11. Anledningen till den så noggrant angivna adressen, är att den här minimässan är tillgänglig för allmänheten.

För er som inte dricker barolo till vardags (och vem gör det?) är det ett bra tillfälle att lära känna och försöka begripa sig på Piemontes kungadruva nebbiolo, från de goda lägena runt staden Barolo.
Som att provköra Ferrari, Lamborghini och Maserati, när man normalt rattar en Skoda Felicia eller Opel Astra. Eller att byta biljetten till Häcken–Jönköping Södra mot en plåt till Derby d’Italia.

För 350 kronor får man under två aftontimmar testa tolv viner. Totalt finns 43 viner från nio producenter att välja bland – såväl alldeles för ungt, som klart att dricka.

Risken med att så kallat vanligt folk besöker en sån här mässa, är förstås att man får smak på riktigt bra vin och blir en sån där krånglig kund på Systembolaget. En som inte längre nöjer sig med butikens lockande lågprisalkohol på trelitersbox.
Arrangör är göteborgsimportören Grappavita, som även säljer biljetter på sin sajt grappavita.se

Men innan dess: Sommelierernas dag i helgen.
Sedan 1999 har Västra Sommelierföreningen arrangerat vinmässa. Aktiviteter försiggår runtom i Göteborg. Lördagen är till för allmänheten; seminarier om vin och sprit, 70 leverantörer ställer ut.
Detaljer om hela evenmanget finns på föreningens sajt sommelierernasdag.se





I VÄNTAN PÅ BORDEAUX – TILL RIMLIGT PRIS


23 januari, 2017 08:42


 

M. Holmgren – en av grundarna till Göteobrgs Vinhus.

M. Holmgren – en av grundarna till Göteborgs Vinhus och ägare av Magnum Wine.

 

Magnus Holmgren är Göteborgs Vinhus specialist på Bordeaux. Knalle som han är, fascinerar honom själva handeln av bordeauxviner minst lika mycket som vinet i sig. Tack vare kunskap om branschen – och goda kontakter – får firman Magnum Wine tillgång till imponerande volymer av primörviner, till kundernas fromma.

– Mitt vinintresse har jag via maten, säger Magnus. Har alltid tyckt att kombinationen mat och vin är essentiell. Matintresset kom först. Farmor lagade all mat från grunden, vi köpte hela grisar och styckade.

Fast på släktträffarna i barndomens Borås serverades förstås inget från Bordeaux. Möjligen dracks farfars hemgjorda äppelvin, vilket Magnus avstod utan att knota.

Under 80-talets studier på Handels i Göteborg och i Kingston-upon-Thames i England, väcktes intresset för dryck hos den blivande juristen/ekonomen Holmgren. Men fortfarande inget franskt på vinlistan.
– Vi lagade mycket mat, det gjorde vi. Till exempel chilli efter det klassiska receptet ”… och så en flaska tequila till kocken”. Annars stod det mest rioja och det nyupptäckta Australien på bordet, liksom på de flesta andra svenska middagsbord vid den här tiden.

En semester i Frankrike och en sommarkurs i dryckeskunskap 2001 förändrade saker och ting.
– Vi var i Sauternes (av alla ställen i Bordeaux) och jag träffade vinmakare, som var nyfikna på det i deras ögon märkliga svenska systemet. ”Kan du sälja vårt vin i Sverige?”, frågade de. ”Vet inte”, sa jag. Så jag åkte hem och tog reda på det.

Sommarkursen var på distans, i Grythyttans regi, och riktigt bra. Efter kursen sade jag och några andra att vi ville lära oss mer om vin. ”Då måste ni ha mer provningserfarenhet”, svarade lärarna och ordnade en hel provningsvecka i Grythyttan. Har aldrig provat så mycket vin. Efter den veckan fick vi frågan om vi fortfarande var intresserade. ”Absolut!”, sade jag, som var less på att jobba med fastighetsaffärer. Nu fattade jag vad jag skulle använda vinkunskapen till – den som fram till dess bara varit en hobby. Så grundades Magnum Wine året därpå.

Sen blev det mer och mer Bordeaux.
– Jag lärde mig om primörhandeln. Första besöket på Vinexpo (årlig, gigantisk vinmässa i Bordeaux) gav att jag kunde sälja 156 flaskor en primeur. 2008 sålde jag 40 000. Sedan dess levererar Magnum Wine 35 procent av de primörviner som säjs av Systembolaget.

Och du dricker naturligtvis bara bordeaux …?
– Inte alls. Men jag föredrar vin med lång smak. Har svårt att uppskatta Bourgogne, där jag tycker att framför allt de röda är för korta. För övrigt tycker jag mer om vit bordeaux än röd, generellt. Och frågar du om favoritdruvan i Bordeaux och ber mig välja mellan cabernet sauvignon och merlot svarar jag … cabernet franc!

Vad är du ute efter, när du letar nya viner att sälja?
– Ett bra bordeaux som inte kostar mig mer än 5 euro hos producenten. Det ska gå att sälja på Systemet för 150 kronor och ha en potential att vara riktigt gott efter tio år.

 

 





FOTBOLLSPROFFSET SOM TÄNKTE ATT VA FAN


18 januari, 2017 10:07


Göteborgs Vinhus har vuxit och har nu 25 importörer, alla med sitt specialområde.
Visst vill ni veta lite mer om vilka de är, de där människorna som förser er med gott vin från när och fjärran?

Jag tänkte berätta lite om just dessa eldsjälar.
Låt mig börja med en av grundarna av vinhuset: Kenneth Gustafsson.

Herr Gustafsson i gott sällskap – en dubbelmagnum från Bergström Wines.

Herr Gustafsson i gott sällskap – en dubbelmagnum från Bergström Wines.

 

Kenneth Gustafsson är ett år yngre än Zlatan och skulle egentligen fortfarande ha kunnat livnära sig på att spela fotboll. Men intresset för vin tog överhanden mitt i proffskarriären och så gick det som det gick.

Tack vare det fick vi som gillar pinot noir lära oss att Oregon har massor av sånt av hög klass att erbjuda.

Född på Kosmosgatan i Bergsjön 1982, fotbollsfostrad i Kortedala IF, vid 15 års ålder avflyttad till Malmö FF med en plats i pojklandslaget i ryggen och redan som tonåring sånär att bli utlandsproffs i Fulham.
– Pappa och jag var över hos Fulham i London tre gånger. Jag provspelade på mittfältet bredvid Kevin Keegan, som var tränare då – och det gick så långt att jag presenterades i mitticirkeln inför en ligamatch som nyförvärv. Sen backade jag ur och reste hem till Malmö.

Mittfältaren Gustafsson hann med att spela i högsta ligan i alla nordiska länder utom Danmark, innan han lade skorna på en hylla i vinkällaren före 30 fyllda.
– Ett år i FC Lyn i Oslo, fyra år i Keflavik FC på Island, ett år i IFK Mariehamn på Åland, innan jag flyttade hem till Göteborg och avslutade i Gunnilse.

Och vinintresset?
– Det väcktes under tiden i Malmö FF, precis efter millennieskiftet. Vi hade några danskar i laget, som var oerhört vinintresserade. Landslagsmannen Brian Steen Nielsen samlade på Vega Sicilia Unico (Spaniens förmodligen mest berömda vin) och hade 40 årgångar i sin källare. Jag visste ingenting om vin och tyckte att det var helt absurt att en flaska rödvin kunde kosta tvåtusen spänn.
– Men under ett träningsläger i La Manga i Spanien hängde jag på danskarna till en bodega och fick mitt livs vinupplevelse: ”Aha, det är så här det kan smaka!” Sen var jag fast.

2007 – mitt under Islandssejouren, vilket kan låta märkligt – grundade Kenneth sin importfirma Fine Wines Sweden. Dålig tajming. När ekonomikraschen kom 2008 och hela Island gick bankrutt hamnade Kenneth ur askan i elden på Åland, med jobbiga resor per fyllefärja till bortamatcherna på Finlands fastland.
Det höll ett år.
– 2010 flyttade jag hem till Gunnilse. Kravet var att klubben skulle betala min sommelierutbildning, vilken man gjorde. Jag fick plötsligt koll på viner och hoppade av fotbollen efter en säsong i GIS och satsade allt på vinet och firman.
Hur kom det sig?
– Jag fick ett uppdrag av vinkonsulten på det då inte ens byggda Posthotellet. Jag skulle hitta ett amerikanskt kvalitetsdistrikt som inte var känt – och flög till Seattle. Jag provade massor av vin och skickade hem hundra prover från Oregon och Washington till Hotel Post.

Och på den vägen är det, som det heter.
Fem år efter starten säljer Kenneth Gustafsson fortfarande massor av pinot noir från Oregon till restaurang Norda i Hotel Post. Storsäljaren i Fine Wines-portföljen, med 20 producenter från Oregon, heter O.P.P., vilket står för Other People’s Pinot och är ett prisvärt standardvin.
Stjärnorna kommer från Adelsheim, svenskättlingen Bergström och Robert Parkerägda Beaux Frères, med prislappar i bästa Bourgogneklass.

Så vilken är din vinfilosofi i dag, Kenneth?
– Att fortsätta vara nummer 1 i Europa på Oregon.