Deutschland über alles


16 maj, 2016 09:35


DSC_0403

I vårt ständiga sökande efter nya gastroupplevelser, håller vi svenskar nu på att etablera något som tyskarna skapat vårliga festivaler av i hundra år.

Sparris och riesling är det nya Kanelbullens dag.

Den som brukar bila i Tyskland så här års, är väl bekant med skyltarna ”Frische Spargeln”, som står utmed vägen i varje by med fler än fyra hus.

Det är en kort och intensiv period. Nu är vi mitt i. Sparrissäsongen startar i mitten av april och bryts abrupt av, likt en sparrisstängel, 24 juni (Johannesdagen).

Den här våren har vi sett osedvanligt många recept på sparris i svenska tidningar – och vi som regelbundet läser vinspalter har tipsats om ännu fler goda rieslingviner.

Rolf Olofsson på restaurang Barrique dukade upp tre olika sparrisrätter och serverade fem helt olika typer av riesling. Alltihop av högsta klass – men vad passar till vad?

Under ledning av vin-nestorn Mats Hoff fick ett 20-tal gäster avnjuta en

2013 Bassermann-Jordan, Auf der Mauer, Riesling trocken

Pfalz, Tyskland

269 kr / art. nr 76051

Skolboksriesling – om boken är på tyska. Makalös precision, perfekt balans mellan den ytterst sparsamma sötman och den knivskarpa syran. Gröna äppeltoner i såväl doft som smak samsas med en ren druvighet. Gillar man inte den torra, tyska riesling-stilen, gillar man nog helt enkelt inte riesling.

Vinet är strålande till såväl sparris med risotto, som sparrissoppa och – naturligtvis – vit A-klassparris med hollandaise. (Det var väl egentligen för detta alla kom på provningen?)

 

2006 Kanta Riesling, Egon Müller

Balhannah Vineyards, Adelaide Hills, Australien

Finns ej i sortimentet

Ett tio år gammalt riesling från Australien – hur smakar det? Jotack, alldeles utmärkt – om man inte låter det stå för länge i glaset, ty då bränner det fast och både doftar och smakar som något kvarglömt i en brödrost.

Men den ikoniske Egon Müllers Oz-vin är urläckert så länge det är fräscht. Doften bjuder enorma toner av petroleum – som en verkstad med en dieselmotor igång i provbänken. I munnen tar mäktiga toner av smörad brioche över, som vore det ett ekigt Meursault vi hade i glaset.

Fräckt vin till fet sparris-risotto med semitorkade tomater. Men övriga sparrisrätter slår vinet effektivt ihjäl.

 

2013 Riesling Schoenenbourg Grand Cru

Domaine Bott-Geyl, Alsace, Frankrike

299 kr / art. nr. 90099

Alsace är rätta regionen och stuket för dig som vill ha din riesling yppig, oljig, lite honungsdoftande och inte med den knivskarpa syraklangen som tyskarna erbjuder. Schoenenbourg är ett av de allra vassaste Grand Cru-bergen i Alsace. Drygt 50 hektar sluttar ner mot stjärnbyn nr 1, Riquewihr, och ägarna till rankorna är flera. Bott-Geyl är kanske den allra bästa.
Kanon tillsammans med  vit sparris och ljummen hollandaise.

 

2013 Riesling Reserve Dry

Hermann J. Wiemer, Finger Lakes, New York State, USA

319 kr / art. nr. 75773

Charmerande, intagande och försvinnande gott. Jag är rätt säker på att det här är New Yorks allra bästa vingård. Dyrast i provningen, men hamnar ändå i strykklass just här. Det här är nämligen inget sparrisriesling – här ska sparringpartnern vara asiatisk mat med hetta. Det är då sockret på 8 gram kommer tlll sin rätt, vilken kan vara en helt vanlig sushi med wasabi och ingefära.

 

2010 Riesling Halbtrocken Kugler

Weinrieder, Niederösterreich, Österrike

231 kr / art. nr. 78550

Nu är vi ganska nära den tyska stilen igen. Snygg syra som backar upp sötman och får kinderna att krulla sig sådär gott på insidan. Ett uns av det där vi gärna kallar ”rökighet” eller ”mineralitet”. Men chanslös mot den pfalziska eleganten för 38 kronor mer. Det här vinet skulle jag välja till den lätt krämiga sparrissoppan, som änna stank av klorofyll.

 





”Jag gillar inte riesling. Riesling är för sött.”


25 april, 2016 09:51


riesling

Scenen är Göteborgs Vinhus lilla provning på Hotel Pigalle – ett efterskalv till förrförra helgens stora vinmässa på Posthotellet.

Nu bara fyra importfirmor på plats med sina godsaker.

– Vill du prova lite riesling? frågar Simon Lundmark på Rudolf Good Life och håller fram flaskan med 2012 Riesling R från Scheu i Pfalz.

– Nej tack, jag gillar inte riesling, svarar kvinnan bestämt.

– Inte …? säger Simon närapå chockad, men alltför belevad att ifrågasätta.

Eftersom jag är både nyfiken och mindre artig tar jag över bollen från Simon och frågar kvinnan varför.

– Riesling är för sött, slår hon fast.

För sött? Såpass? Det tar en sekund, men så inser jag att hon och jag tillhör samma Generation Repmånad (”vitt vin och räkor …”), vilket förklarar allt.

När filmen kom, 1979, satte vi likhetstecken mellan vitt vin och Zeller Schwarze Katz, Moselblümchen och – framför allt – Liebfraumilch.

Billigt, halvtorrt, platt, ganska usel blandning av i första hand skitdruvan Müller-Thurgau kompletterad med riesling. Med sin kombination av kladdig sötma och klen syra sorgfälligt kvaddade Liebfraumilch varenda möte med de sublima, färska Smögenräkorna.

Men det var den tidens fredagsmys – vitt vin och räkor var i princip obligatoriskt och vi gjorde om det där misstaget varenda vecka, för vi begrep inte bättre.

Så jag förstår kvinnans rieslingdiss – hon fick väl en överdos på 70-talet, som så många andra.

Men i dag är det annorlunda. De där klibbiga grejerna är borta och ersatta av riktig riesling. Torrt, gott, fruktigt, mineralrikt, syrligt – i vissa fall fantastisk riesling.

2012 Riesling R Trocken från producenten Scheu i Pfalz är en sådan.
Skyhög mineralitet, en syra som nafsar lätt i kinderna, en liten retande sötma och en liten touch av ekfat, minsann. Fatighet är inte vanligt för ett stramt och torrt riesling, men här är eken helt integrerad och inte det minsta påträngande.

Oslagbart vin till den vita klass A-sparrisen, som nu är på inmarsch från Schwetzingen i Tyskland.

Vinet kostar 229 kr och har artikelnummer 78928.

Kan beställas både från Göteborgs Vinhus (Importör: Rudolf Good Life) och från Systembolagets beställningssortiment.