Blanc de Blanc inte bara bling-bling


17 oktober, 2016 08:00


Ostronakademien

”Speciellt framtagen” och ”noggrant utvald” – någon mer än jag som osäkrar sin pistol, när de här marknadsföringsflosklerna kommer på tal?

Man kan knappast påstå att champagnen Pertois-Moriset Grand Réserve Brut Grand Cru blanc de blancs någonsin blivit ”speciellt framtagen” för ostron  – däremot köper jag lätt att den är noggrant utvald i dag.

Utvald av importören Peter Wirnäs, nämligen. En man galen i ostron.

 

Bubblet i fråga är så noggrant utvalt att det säljs under etiketten Champagne Ostronakademien – och Pertois-Moriset är en såpass liten odlare (18 hektar), att när man i torsdags fick hem en ny elektrisk traktor till gården, tog vinmakaren Vincent Bauchet en bild på maskinen och lade stolt ut på sin Facebooksida.
Det skulle knappast Moët & Chandon göra.

 

Så vad är det vi får i glaset, som är så förbaskat bra till ostron?

Dels är det en blanc de blancs-champagne, det vill säga 100% chardonnay, med en syra som är rakbladsvass.

Dels handlar det om druvor från Le Mesnil, den ädlaste av alla byar i Côte de Blancs, där varenda druva är klassad som grand cru.

 

Ta lika delar av ovanstående och låt en liten, omsorgsfull RM-odlare (Récoltant Manipulant, alltså en sån som bara hanterar egna druvor och inte köper) sköta produktionen, så blir det oftast ett lysande resultat.

 

Huvuddelen av vinet i flaskan är från 2011 och så här fem år efter skörd börjar vinet visa lite mognad. För blanc de blanc-champagner, framför allt från Le Mesnil, betyder det att toner av citrus och ljus choklad (jag brukar sniffa drag av romerska bågar i glaset) börjar utvecklas.

Till ostron som äts au naturel, är den typen av skumpa svårslagen. Man behöver inte ens droppa över citron, eftersom champagnen i sig bjuder på den effekten. Helst ska molluskerna förstås vara svenska, av arten ostrea edulis.
Om man däremot tänker joxa med ostronen; pochera, gratinera eller på annat sätt kamouflera, kan det passa bättre med en fläskigare champagne med mycket pinot noir i sig. Eller till och med ett fatlagrat chardonnay.

Och då duger vanliga fin de claire-ostron utmärkt.

 

Champagne Ostronakademien Grand Cru Blanc de Blancs har artikelnummer 82901 och kostar 299 kr. Kan beställas här.

 

  1. Ostronakademien är en ideell förening, grundad 2004, som arbetar för att öka kunskapen och intresset för det svenska ostronet Ostrea Edulis. ChampagneHuset och Ostronakademien lanserar Champagne Ostronakademien, med föreningens logotyp på buteljen. Varje år i Grebbestad hålls EM i Ostronöppning och Ostronets Dag. Läs mer på
    www.ostronakademien.se

 

 

 

 





Nu Ser Vi Fram emot nästa fest


4 oktober, 2016 13:00


Inger Wirnäs

Ännu en Vinfestival i regi av Göteborgs Vinhus till ända.

Utan trängsel och utan vare sig mycket möda eller stort besvär slog tolv importörer sina fina viner i glasen och lät 300 besökare sig lustiga vara på Posthotellet i Göteborg.

Tillställningen blir alltmer lik en stor familj som träffas på ett gigantiskt cocktailparty (fast med vin i stället för drinkar) två söndagar om året. Handslag och igenkännande nickar hit och dit präglar evenemanget.

Den här festivalen är alldeles lagom. Fem timmar med viner av förbluffande hög kvalité.

Små importörer som går smalt och på djupet med precision är allt bra mycket roligare än såna som satsar grunt och med en spridning som en hagelsvärm.

 

Att utse favoritvinerna är inte lätt, men den ”2015 Auf der Mauer” från Dr. Bassemann Jordan, såld av Rudolf Good Life, är svårslagen. Tre olika Grosses Gewächs i samma flaska är syramagi och fruktorgie. 279 spänn, ”bara att köpa” som Bengan sa.

Veckans vin, 2014 Rochioli Estate Chardonnay, från Russian River är ett precisionsarbete väl värd sina 375 kronor. Slår det mesta från Meursault och Montrachet i Bourgogne som kostar det dubbla. Läs lite mer nån annanstans i den här bloggen om du tvekar att köpa.

 

Rochioli är Veckans Vin och ett av de absolut bästa på festivalen.

Rochioli är Veckans Vin och ett av de absolut bästa på festivalen.

 

Importören Bonda, som står för Bo+N+Da, det vill säga fadern Bo, sonen Niklas och det hela efternamnet Dahlström hade naturligtvis med sig supertoscanaren ”2011 Valle del Sogno” (Drömmens dal) från den lilla, knappt kända men naggande goda producenten Brancatelli.

 

Nick Öfwerman, i vanliga fall känd i Göteborg som Monsieur Rosé, presenterade inte bara ett passabelt, utan ett rent njutbart stilla vin på min bogeydruva xarel-lo.

 

Paret Peter och Inger Wirnäs, som driver Champagnehuset, snålar inte på bubblorna. Hällde generöst från 2008:orna Pertois-Moriset och Vincent-Joudart. Bara de där två glasen var värda inträdesbiljetten på 350 kronor.

 

Nya medlemmarna i Vinhuset, Winestories och Stallbacka, presenterade smala, högklassiga, nya bekantskaper från Katalonien respektive Veneto.

 

Mario Armano importerar kroatiska viner. "I motvind", säger han. Vi har fördomar om Balkan.

Mario Armano importerar kroatiska viner. ”I motvind”, säger han. Vi har fördomar om Balkan.

 

Men mest förtjust blev jag, precis som i våras, av Armano’s istriska supercuvée. Så här skrev jag i april och det omdömet står fast:

2009 Super Istrian Cuvée (Roxanich)

Istrien, Kroatien

40% cabernet sauvignon / 40% merlot / 20% borgonja

349 kr (art. nr. 75354)

Törs du satsa 350 spänn på ett kroatiskt vin? Gör du det, är risken stor att du blir fast. Med två klassiska bordeauxdruvor och en inhemsk har producenten Roxanich lagat ett underbart köttvin som väl lever upp till det förpliktigande namnet. Här spänner smakerna över hela Europa från väst till öst, med svartavinbär, vanilj, svartpeppar öreter, körsbär och kryddnejlika. Fyra år på ekfat har satt sina spår – men vinet är absolut inte överekat.

 

Ni som inte var där: bli medlem i Göteborgs Vinhus (gratis) och kom på nästa Festival. Fattar inte att man har råd att låta bli.

 Susanna Andersson och Marco Maraschi vid sitt bord. Specialite: Friuli och Sicilien. Norr och söder i Italien.


Susanna Andersson och Marco Maraschi vid sitt bord. Specialite: Friuli och Sicilien. Norr och söder i Italien. Vinet i Marcos händer är det rasande goda mousserande 2013 Nui Champeonise, gjort på lokala druvan verduzzo Friulano.





Rochioli och Hummer Garanterat Kvällens Clou


3 oktober, 2016 09:13


Hummer

Hummertiderna är här och med dem måste ett av världens minsta I-landsproblem lyftas. Vilket vin ska vi dricka till hummern?

För att inte förvirra folket på ostkusten bör här påpekas att hummer är färskvara. Den fiskas med premiär första måndagen efter 20 september varje år.

Tina är således ett redskap man fångar hummern i – och inget man ska göra med den, efter att ha plockat upp den i form av isglass ur en frysdisk.

Skillnaden mellan färsk svensk och fryst från exempelvis Maine är så himmelsvid att jag gärna avstår tio amerikaner för att få njuta en svensk.

 

Samma sak med vin till hummer – det måste matcha. Och då får det kosta lite.

Till naturell hummer, med bara en droppe citron som krydda, dricker vi ett högsyrligt vin, utan fatlagring. Champagne, riesling, chablis, sauvignon blanc eller albarino sitter där som en mitra.

 

Men veckans vin är Rochioli Chardonnay, en fatlagrad kalifornisk pärla, där de rostade ekfatstonerna dansar jitterbugg i gommen. Smöret, hasselnötterna och citrusfrukten i perfekt kombination och balans, gör vinet till en allvarlig konkurrent till de stora chardonnayerna, från t ex Kistler, Marimar Torres, eller Château Montelena, det senare vinet känt för att sopa mattan med alla berömda bourgogner i The Paris Tasting 1976 (skildrad med stor konstnärlig frihet i filmen Bottle Shock 2008).

 

Så hur hanterar man hummern till det här kraftpaketet till chardonnay?

Jo, då får vi jobba lite.

Lobster Thermidor, där man gratinerar hummerkött, äggula, ost, svamp, grädde och cognac är en fenomenal rätt, som gör en kalifornisk, fatlagrad chardonnay rättvisa.

Hackor är heller inte vad en Lobster Mornay går av för. Mornay sauce är en béchamelsås med gryuèreost, som hälls över hummern i gratängvärme.

 

Ni som bevistade Göteborgs Vinhus Vinfestival på Posthotellet i går, fick – om ni höll er framme – chansen att prova 2014 Rochioli Chardonnay. Men det kom 300 pers till Post och någon missade säkert det här vinet bland allt annat godis.

 

Men vinet kan beställas här. Det kostar 375 kronor och har artikelnummer 78710.

 





Ett skitjobb, men någon måste osv…


23 september, 2016 14:07


Bra-bubbel-2016

 

Vi är ett par gubbar som vaknade med rejält ont i huvet i morse.

Inte i hela huvet, men inuti hålet där man häller kaffe för att vakna till sans på morgnarna.

Två hela dagars provning av mousserande vin och champagne sätter nämligen sina spår i käften. Ilande tandhalsar, vittrande emalj och en allmänt värkande munhåla – symptom som tillsammans omöjliggör tandborstning under ett par dagar framöver – är baksidan av privilegiet att få testa Systembolagets hela butiksutbud av bubbel, plus en stor del av beställningssortimentets.

 

Drygt 250 sorter blev grundligt gurglade och spottade. Priser från en dryg femtilapp till femtonhundra, kvalitet från träskets botten till absolut världsklass, socker och slisk, syra och stringens.

Det är rätt märkligt vad det rör sig uppåt och neråt på den här speciella spottmarknaden. Att vanemässigt hålla fast vid samma märke år efter år, visar sig vid varje sådan här provning vara en usel idé.

 

Ett utförligt och genomtänkt besked om bästa respektive sämsta köp kommer i en papperstidning och/eller på en nätsida när dig, när det börjar lacka mot jul.

Men för dig som är sugen på bubblande vin året runt (och vem är inte det?), kommer här en spontanrapsodi av oerhört prisvärt bubbel:

 

ORDINARIE SORTIMENTET

2015 Carrington Vintage Brut (7748, 69 kr)

Australien

Lite övertydlig persikoton, annars helt okej. Priset är så man gnuggar sig i ögonen.

 

Boschendal Brut Chardonnay Pinot Noir

Sydafrika (7889, 99 kr)

En anings rökpuff, på sydafrikanskt manér, höjer det här till billig champagneklass.

 

2011 Rotari Brut Riserva

Italien  (7567, 109 kr)

Som vanligt väldigt bra, stabilt med alla bitar på plats, trots ett generellt svagt år.

 

2002 Palmer & Co Vintage Brut

Champagne (7867, 829 kr, 150 cl)

Härlig näsa med toner av smörstekt brioche och nötter. Åttahundra är fullt rimligt för en festflaska av den här magnituden. Slår flera av de mera prestigefulla märkena, som kostar mer för en vanlig helbutelj.

 

2006 Henriot Millésime Brut

Champagne (7789, 549 kr)

Bäst av nollsexorna, och där räknar vi till exempel in Dompan för två och en halv gånger pengarna. Henriot är rund, brödig, mysig. Har allt en högklassig chmpagne ska ha.

 

BESTÄLLNINGSSORTIMENTET

2004 H. Blin Brut Millésimé

Champagne (77742, 379 kr)

Spännande – och för mig hittills obekant – odlare i Marnedalen, vilket implicit betyder stor del av den överaxelnsedda tredjedruvan i Champagne, pinot meunier. Men oj, vilken fin frukt och härlig rondör.

 

 

 

 

 





Bonde söker stöd – på franskt vis


12 juli, 2016 10:02


DSC_0639

Så är EM-fotbollen över och vi kan koncentrera oss fullt ut på Tour de France i två veckor till. Spännande.

Tänker inte missa etapp nummer 13, som körs i morgon. Den startar i Carcassonne och avslutas i Montpellier – och däremellan kan det hända grejer.

Saken är den att när vinbönderna i organisationen CRAV (Comité Regional d’action viticole) i vintras fick höra talas om att Touren låtit det chilenska vinet Bicicleta vara officiellt vin för den franska cykelklassikern, kände de sig kränkta. Det militanta CRAV, med säte i Languedoc-Roussillon, är känd för att spränga officiella byggnader, dumpa gödsel på gator och torg, hälla ut utländskt vin på landsvägar samt håna politiker i sin kamp för bättre villkor.

Så dessa arga vinbönder hotade med att sabotera cykelloppet när åkarna på onsdag rullar genom Languedoc, som hämnd för att arrangörerna inte valt ett franskt officiellt vin för Tour de France.

Återstår att se vad som – eller om något – händer. TV4, 14.10 eller Eurosport 14.15.

Jag kunde naturligtvis inte låta blir att prova det officiella 2015 Cono Sur Bicicleta (6586) mot ett franskt vin. Vad vore lämpligare än Côtes du Rhône-Villages-vinet 2015 Cycliste (76065)?

På papperet helt likvärdiga viner. Båda torra, fruktiga, generösa, köttvänliga, ekologiska – och med samma rimliga prislapp, 89 kronor.

Överraskande lika i stilen, dessutom. Trots att det chilenska är gjort på cabernet sauvignon och landets nationaldruva carmenère, medan fransosen innehåller Rhônedruvorna syrah och grenache.

Det franska vinner i längden, men bara med en hårsmån, på sin något stramare, matvänligare struktur.

Båda klart mer än prisvärda, Cycliste snudd på fynd.

Noterar i kanten: Var det inte lite yrvaket av de franska bönderna att reagera först i år, eftersom Tourens kontrakt med Cono Sur (dotterbolag till megastora Concha y Toro) löpt sedan 2014 och gäller till 2017. Kan i och för sig bero på att alkoholreklam i samband med sportevenemang är förbjudet i Frankrike och att marknadsföringen av vinet enbart fått förekomma i England, Belgien, Schweiz och Andorra, det vill säga de länder Tour de France gästcyklar i, under det drygt 350 mil långa loppet.

Inte säkert att de franska bönderna låtit sig nöja med Cycliste heller, förresten. Druvorna är visserligen från Rhônedalen, men firman som gör vinet är italiensk (Mare Magnum från Montalcino i Toscana).





1 2 3 4