Fantastiskt bubbel på finfin festival


26 april, 2017 15:51


Grehn GV

Har nu smält intrycken från Göteborgs Vinhus Vinfestival i söndags och ni som var där kanske har förståelse för att det tar några dagar. Långt över hundra viner att gå igenom för den som vill prova allt.

På aprilfestivalerna satsar jag alltid på bubbel, vitt och rosé – på oktoberevenemangen koncentrerar jag mig på röda viner. (Om det är någon därute som inte begriper varför – ta kontakt, så ska jag förklara, vänligt men bestämt.)

 

Min faiblesse för god champagne är kanske inte helt obekant för er läsare, liksom min tveksamhet inför såväl prosecco som cava.

Prosecco är alltid för sött och syntetiskt och i cavan är det den (i min gom) illasinnade druvsorten xarel-lo som spökar.

– Jag vet att du inte gillar cava, men prova den här, sa Mattias Wennberg på importfirman Vivona och hällde upp en årgångscava från DG Viticultors.

Tackar! 2012 Cava Brut Reserva är gjord på 100 procent chardonnay och alldeles utomordentlig. Inte ett spår av den otäcka gummitonen som frammanas av xarel-lo.

Priset 171 kronor (artikelnummer 77352) är verkligen inget att bråka om för det spänstiga vinet, som har en obetydligt mer mörkhyad brorsa i det ytterst bleka rosébubblet 2012 Cava Pinot Noir Brut Rosé. Samma pris (nr 77749).

Ännu häftigare o-champagne är den italienska spumanten 2013 Nui Ronc dai Luchis från Friuli (nr 77993). För 255 kronor får du något av det godaste bubbel som framställs utanför Champagne. Kanske finns det anledning att bojkotta franska viner, bilar, ostar, filmer et cetera efter presidentvalet 7 maj – och i så fall är detta ett strålande alternativ. Druvsorten är den inte alltför kända verduzzo.

Men okej, inget är som champagne och bojkotter på mikronivå leder ju ändå ingenstans … så det blir kanske en låda 2002 Vincent Joudart (78756, 497 kronor). Festivalens överlägset bästa bubbel, att njuta till kött om så skulle serveras. Superåret 2002 gör mig aldrig besviken när det handlar om bubbel i den här prisklassen.

 

Bland de vita viner som inte bubblar, måste jag nämna två; dels den grekiska 2016 Domaine Sigalas Assyrtiko från Santorini. Ungt, lite bångstyrigt, lätt salt, odlas i vulkanisk jord. Låter kanske inte fantastiskt – men när Johan Malm serverade ett glas av vinet (från magnumflaska) till ett svenskt ostron uppe på Gabriel-hyllan, insåg jag att det är dags att revidera uppfattningen att till ostron dricker man antingen champagne, sauvignon blanc eller riesling och inget annat.

Dels 2013 Château Talbot Caillot Blanc. Kostar visserligen 346 kronor (nr 72203) – men ah, ett sånt perfekt balanserat vitt bordeaux-vin, gjort på 78% sauvignon och 22% semillon. Vänner av högklassig vit bdx måtte älska det här.

Riesling? Jotack, det fanns en hel del grymt bra sådan på den här festivalen. Skulle kunna skriva tirader om det också – men vi tar ett rejält rieslinggrepp i den här bloggen om ett par veckor.

 



« | »

Kommentera